JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Dom i mål om förhandbesked om energi- och koldioxidskatt

[2018-11-19] Högsta förvaltningsdomstolen

Värmeleveranser till industriell verksamhet i form av biltillverkning har inte ansetts grunda rätt till återbetalning av koldioxidskatt.

Förbrukning av vissa skattepliktiga bränslen är helt eller delvis befriad från koldioxidskatt om bränslena förbrukas för vissa särskilda ändamål, exempelvis för framställning av värme för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Befrielse från koldioxidskatt kan medges såväl när industrin framställer värmen i egen regi som när värmen framställs av en extern värmeproducent. I det senare fallet kan återbetalning av skatten medges om den industriella verksamheten, som värmen levereras till, tillhör en av de verksamhetskategorier som räknas upp i bilaga I till EU:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (handelsdirektivet).
Målet i Högsta förvaltningsdomstolen gällde två bolag som framställer värme som levereras till och förbrukas i en biltillverkningsverksamhet. Bolagen ville genom förhandsbesked få veta om deras värmeleveranser omfattas av reglerna om återbetalning av koldioxidskatt.
Den fråga som domstolen hade att ta ställning till var om värmeleveranserna sker till en industriell verksamhet som omfattas av en sådan verksamhetskategori som avses i bilagan till handelsdirektivet. Enligt bolagens uppfattning kunde två kategorier komma i fråga. Dels den första kategorin: ”förbränning av bränsle i anläggningar med viss effekt”, dels den sjätte kategorin: ”produktion eller bearbetning av järnmetaller”.
Högsta förvaltningsdomstolen fann att verksamheten i fråga inte tillhör någon av dessa verksamhetskategorier.
När det gäller den första verksamhetskategorin konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det inte räcker med att det i den industriella verksamheten används en eller flera sådana förbränningsanläggningar som avses i den första verksamhetskategorin, utan det krävs att själva den industriella verksamheten – vilken i det aktuella fallet är biltillverkning – faller in under någon av kategorierna i bilagan.
Beträffande den sjätte verksamhetskategorin ansåg domstolen att inte all verksamhet som innehåller inslag av produktion eller bearbetning av järnmetaller omfattas av tillämpningsområdet för direktivet, utan detta har avgränsats till att gälla verksamheter inom just den sektorn, dvs. stålsektorn. Biltillverkning kan inte hänföras till den sektorn.


Bifogade filer:

Mål nr 880-18


Senast ändrad: 2018-11-19

För mer information kontakta:

Monika Knutsson
Justitiesekreterare
08-561 676 00