JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Domar i mål om tillstånd enligt kulturmiljölagen

[2018-01-29] Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen har i två domar uttalat sig om vilka omständigheter som ska vägas in vid bedömningen av om ett visst område utgör kyrkotomt enligt kulturmiljölagen. I en av domarna har domstolen också tagit ställning till om en förening som tillvaratar miljöskyddsintressen har rätt att överklaga ett sådant beslut som är i fråga.

En kyrkotomt är enligt kulturmiljölagen ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att den omständigheten att en kyrka har en begravningsplats inte har någon betydelse för om kyrkan har en kyrkotomt. Fastighetsgränser har inte i sig någon betydelse för bedömningen av om en kyrka har kyrkotomt och inte heller för avgränsningen av en sådan tomt. Vidare saknar det betydelse vilken funktion eventuella byggnader på området har. Det avgörande är i stället om området hör samman med kyrkobyggnadens funktion och miljö.

När det gäller det miljömässiga sambandet konstaterar domstolen att detta är en fråga om hur området visuellt gestaltar sig. De samband som ursprungligen har funnits mellan området och kyrkobyggnaden bör beaktas, men hänsyn måste främst tas till hur förhållandena är vid tidpunkten då kyrkotomten ska bestämmas.

Beträffande det funktionsmässiga sambandet uttalar domstolen att innebörden av ordet funktion får anses ligga nära uttrycket miljö, men att ordet funktion dessutom inbegriper sådant som inte direkt innefattas i ordet miljö, t.ex. om området har en utformning som inbjuder till att besöka kyrkan, framhäver kyrkans arkitektoniska drag eller understryker en för den relevanta tiden rådande stil.

Domstolen framhåller också att det krävs en bedömning av området som helhet för att kunna avgöra om en kyrka har kyrkotomt, och hur denna i så fall ska avgränsas.

Det ena målet gällde frågan om ett visst område vid Vreta klosters kyrka utgjorde kyrkotomt. I det andra målet var frågan om parken runt Mikaelskyrkan i Uppsala var att anse som kyrkotomt. Domstolen bedömde i båda fallen att områdena utgjorde kyrkotomt. 

I det ena målet hade kammarrättens dom överklagats av en förening med ändamål att tillvarata miljöskyddsintressen. Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att det överklagade avgörandet, som gällde tillstånd till bl.a. nybyggnation enligt kulturmiljölagen, utgjorde ett sådant beslut som är relaterat till miljön och som omfattas av Århuskonventionen. Kammarrättens dom ansågs angå föreningen på sådant sätt att föreningen hade rätt att överklaga domen.


Bifogade filer:

Mål nr 5656-16 Mål nr 593-17 Bilaga till mål nr 5656-16 Bilaga till mål nr 593-17


Senast ändrad: 2018-01-29

För mer information kontakta:

Emilia Franke
Justitiesekreterare
08-561 676 00